Jag tror jag vet

http://www.ljunghemwestern.se/tips/tips1009.asp

Jag kan inte annat än tänka så vill inte jag rida.
Jag vill vara det bra exemplet, hon som rider på lagom lång tygel, inte använder sporrarna på ett hårt sätt, och har kontroll på hästen.
Om de är så att jag aldrig kommer bli världsmästare så kan jag med gott samvete säga att jag är inte en av dom som rider så, men jag tror faktiskt man kan komma hela vägen. Men de kanske tar längre tid, men då får de ta den tiden de tar. Jag ska göra vad jag kan, så får vi se hur långt de räcker.

Barbacka

Alltså, jag har en idé om att jag ska bli lika bra på att rida barbacka som att rida med sadel. För allt som man kan göra från sadeln borde gå att göra barbacka. Och allt man kan göra med hästen från backen borde gå att göra med hästen från ryggen.
Och allt man kan göra med träns borde man kunna göra utan träns.

Allt bara kräver lite mer träning. Men jag tror att allt blir 100gånger bättre om man klarar av saker och ting utan utrustning, för fattar hur bra de då blir med hjälp medel. För träns,sadel,bett osv. är ju bara hjälpmedel som vi använder för att de ska bli bättre för oss. Men ju mindre saker vi har på hästen ju mindre risk är det att vi skadar hästen med de.

Praktik

För ett par dagar sen kom jag hem efter 10 dagars praktik hos Peter Ljungberg. Så jag tänkte berätta lite om mina slutsattser av detta.
De va mest stallarbete för min del, men de är ju ganska själv klart att de skulle bli så. Sen har jag fått rida några gånger iaf, och bland annat lära mig ett nytt tygeltag och vad jag tycker om de vet jag inte än, måste prova och analysera detta lite mer. Men jag tror jag tycker de är rätt smart, tycker bara de är konstigt att ingen talat om de för mig tidigare...
Så har jag funderat lite på frågan "Skulle jag kunna tänka mig att komma tillbaka?" Hum... kanske, tror inte det är helt rätt för mig. "kommer jag åka tillbaka?" Vet inte det häller, kanske, kanske inte...

Sen är de detta med hur mycket man ska korrigera hästarna egentligen, och just nu är jag inne i JAG VET INTE. För man måste ju tillrättvisa till viss del, men vart gränsen går och hur mycket har jag inte helt klart för mig än. Men det kommer jag väll inse tids nog. Jag vet ju hur mycket jag ska tillrättavisa Tingeling, men andra hästar. För jag tror inte de krävs så mycket egentligen, allt handlar nog bara om att förstå varanda, och förståelse tror jag bara förstörs med våld. Frihets dressyr är en bra grej iaf. har jag kommit fram till. Så det ska jag lära mig. Va nämnligen och kollade på Tobbe Larsson, så nu är jag helt fasinerad av det. 8)

Sen funderar jag på det här med framtiden (igen! *suck*) men jag vet inte vad jag vill. Eller jo, de vet jag, fast kanske inte. De är ju så himla mycket jobb om jag ska ha en egen ranch, och hur ska jag ha råd? Vart ska jag få pengarna ifrån? Och sen allt arbete, de är ju inte så kul att mocka boxar hela dagrna. Men det är ju rätt kul att ge ridlektioner åt folk, och rida hästar. Vill ju lära mig mer om hur man kan hantera hästar på ett ikke våldsamtsätt. Så jag ska lära mig, men jag kommer ju aldrig få råd med en egen gård. Sen de här med att driva ett western gymnasium låter ju rätt kul. Aja, jag behöver ju kanske inte fundera mer på detta, och än mindre skriva om de. Men jag börjar få lite JAG-SLUTAR-SKOLAN-SNART-OCH-VET-INTE-VAD-JAG-SKA-GÖRA. Åka till USA och jobba hos Stacy Westfall låter ju inte häller fel, men de vågar jag ju aldrig. Eller kanske, men jag kommer få problem när jag är där. Har ju så svårt för engelska att de är helt hopplöst.

Drömmar

Alla har ju drömmar om vad dom skulle vilja göra i framtiden. Men så säger dom saker som att "Men det går ju inte" "Det kommer aldrig bli av". Vad är det egentligen som säger att det inte går? Det ända som står ivägen för dina drömmar är ju dig själv, och din tro på dig själv.
Det finns ju egentligen inget som säger att det inte går. Vill man bli bra på något, ge fan på att bli det då. Möjligt att man kanske aldrig kommer ända fram, men man kommer helt säkert en bra bit på vägen. Och påvägen dit så kanske man kommer på något annat som faktist är ännu bättre än de man tänkt sig från början. (Vad vet jag)
Sen det här med att många säger att dom inte har råd. Men tänk efter, hur mycket pengar får du in? Och vad är det egentligen du spenderar pengarna på? Om du verkligen vill något, ge fan i att spendera de få pengarna du har på onödiga saker och spara dom i stället så du kan åka till de där stället du vill till, men inte har råd med. Eller varför inte skaffa ett jobb.
Det jag vill komma fram till är att alla har ju faktist en chans att få leva sina drömmar bara man ger sig fan på det.

Olika sätt

De finns många olika sätt att göra saker och ting på.
Själv tror jag på tillit, förtroende och respekt.
Om jag gör rätt kan bara framtiden utvisa...