måndag 6 juni 2011

Nuet

Att vara i nuet, att säga Hej till den som hälsar på en. Ganska enkla saker som de flesta gör varje dag. Har ni tänkt på det?
Har ni varit med om de som inte säger Hej?
Eller de som säger Hej med ord, men ändå inte är där, som om munnen talar för sig själv.
Detta gäller även hästar, vissa hästar kan man "prata" med. När man sträcker fram handen och hälsar säger de Hej tillbaka med öronen framåt. När man jobbar med dem eller bara är ute och går så kollar dom på än som att fråga "vad ska vi hitta på nu?" "Vad menar du nu?", de är nyfikna, vill sammarbeta och vill göra något.
Sen har vi de hästarna som inte säger Hej när man hälsar, de mer eller mindre ignorerar än. När man är ute och går så går de bara över än, de bryr sig inte om vad man gör eller vill vara med och leka. Precis som att ingenting spelar någon roll längre. Dessa hästar verkar inte må bra, de äter ju och rör sig som vanligt. Men de är ledsna, trötta på livet, eller något liknande.

Har ni också sett det?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar