Stackars dig

och stackars mig...
De är alltid så synd om alla hela tiden, varför all denna självömkan?
Om man tänker efter varför folk tycker så synd om sig själva och all denna klagan över saker så är de oftast saker som är själv förvållat.
Jag anser att om man mår dåligt pga. något än själv har orsakat så får man skylla sig själv.
Sen finns de ju olika tolkningar på detta också, och de finns ju undrantag och gränser för de med. Men snälla, sluta klaga över allt. Jag orkar inte höra allt jävla gnäll.
Ont här, misstag där, men gör något åt de då. Gå till sjukan och få de fixat, glöm och gå vidare. Alla gör misstag whatever. Man kan inte tänka på allt man sagt och gjort hela livet då kommer man ju snart inte orka leva med sig själv. (Gäller mig iaf.)


Och på tal om att må dåligt, jag mår inte heller så bra alla dagar. Vissa dagar vill jag bara ligga i sängen och grina utan anledning, i lördags va jag så trött att jag trodde jag skulle svimma, klara knappt att stå upp, sen fick jag jätte ont i ryggen, mina stålhätteskor har hål i sulan och de rinner in vatten så fort de är lite blött ute, jag får blåor på fingrarna av att hålla "hårt" i tyglarna, valkar på händerna av stallarbete, mina naglar går av, jag tror jag över anstränger vänster handen för vissa dagar får jag så ont att jag knappt kan borsta en häst med den, jag får svårt att andas av rök, damm, hästar, kyla, och måste ta medicin för de varje dag, jag tycker ridbyxor är ett hämskt plagg som jag helst undviker, jag är värdelös i skolan och måste plugga ihjäl mig för att över huvudtaget få ett G och ändå säger lärarna att om jag bara försöker lite till men de går inte att försöka lite till, jag är jätte dålig på engelska och de känns fruktansvärt jobbigt osv. jag kan fortsätta med klagandet ett tag till.
Men jag har de inte smäre än någon annan, jag har de rätt bra. Och mår faktiskt ganska bra, så ta de inte för seriöst. =)
Så varför klaga?
Orka, de tar bara energi, både av min egen och alla andras och de slutar med att ingen orkar någonting och allt känns ännu mer värdelöst.
Men inget är egentligen värdelöst, någon gång i framtiden kommer vi få nytta av de vi gör varje dag på ena eller andra sättet tror jag.