(Hästar igen ;))
Som jag har fattat så är mångas mål med deras ridning att hästen ska gå i "form" dvs. böja på nacken, arbeta genom kroppen och "höja ryggen" när dom kortar upp tyglarna. För att komma dit är de inte helt ovanligt att de tillämpas de verse bett och hjälptyglar. Men om man höjer kraven och målen ett eller två snäpp då? Mina mål är ju att rida min häst på ett sätt då hästen arbetar rätt och lyssnar på mig utan någon utrustning överhuvudtaget. Så då borde ju vanliga bett och sadlar räknas som hjälputrustning för mig. Eller?
Och varför inte sträva efter de?
Ja menar, detta med att få hästen att arbeta rätt genom att knappt korta upp tygeln och inverka med sitts och ben uppnådde jag ju för några år sen. ;) De är ju faktiskt inga större problem, och de tror jag alla kan nå på alla hästar utan några större problem om man bara tänker efter vad man håller på med. =)
Varför är de nästan otänkbart för vissa att kunna rida sina hästar utan någonting?
jag tror att ju mer grejer man kränger på sina hästar ju svårare blir de att överhuvudtaget komma någonstans. Men vad vet jag. Jag har ju inte direkt några erfarenheter av "svåra hästar" (Jag gillar inte de ordet, för jag tror inte på de)...
Jag tror allt handlar om hur man väljer att gå tillväga med sina "problem", vilken väg man väljer, vilka mål man har och hur mycket man egentligen bryr sig om konsekvenserna ens väg orsakar.
tisdag 9 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar